you say it's hard enough to live

Att skilja på vad som är dröm och verklighet är inte så lätt - i natt drömde jag att en släkting försökte mörda mig genom att sjuta en nålliknande sak med gift på mig varav den träffade mitt finger och jag var övertygad om att jag skulle dö.. undrar om det har något samband med the killers konserten som jag aldrig ville skulle ta slut (även om jag tycker att dom kunde ha varit lite mer personliga?) - jag var nära på att köra en 'dive' ner i publikhavet för att komma lite närmare scenen men lutade mig fram så gott jag kunde ordentligt uppvärmd av min och cammis förfest med pizza, vin och sliskiga drikar på burk

 (tur att jag inte lyckades ställa mig upp på sätet) följde med strömmen till närmsta bar/klubb för att varva ner var inget vi tänkte på och natten fortsatte med nya drinkar i händerna och någon slags dans på dansgolvet. När vi efter mycket om och med tagit oss igenom hela london hem till mig däckade vi utmattade i min säng och försökte smälta våra upplevelser..

Jag har fortfarande inte återhämtat mig men tog mig igenom en till provdag på jobbet med trevligt besök av cammi, mamma och pappa som hjälpte till en bit för att nå dagens 'target', som inte var helt lätt att fixa när det rådde ett lugn över hela skönhetsavdelningen, nu är jag inte säker på när nästa dag blir men förhoppningsvis så snart som möjligt för emellanåt är det riktigt roligt, ska passa på att slå en signal till barjobbet också för man vet ju aldrig.. 

Vad jag inte vill tänka på är vilka som är på väg hem, jag antar att jag är back on my own och det är egentligen no way back, tror jag behöver lite mer sömn och musik för att ta mig igenom det här.